Quotes from Kwame Anthony Appiah

Som vi på flera olika vis nu har sett så härrör alltid hävdandet av en identitet ur en kontrast eller en motsättning ...

Så här uttryckte Publius Terentius Afer det för mer än tvåtusen år sedan: Jag är människa: inget mänskligt är mig främmande. Och det är en identitet som bör kunna förena oss alla.

We do not need to find something we are best at; what is important is simply that we do our best.

Possibly, there was something to be said for the intellectual discipline of second-guessing what you thought was true.

Vissa människor är smartare eller mer musikaliska eller bättre poeter än andra och tillsammans med miljön är generna utan tvekan en del av förklaringen till det. Men dessa gener är inte nedärvda i rasvisa förpackningar.

In the world of identity, utterances have functions, separate from their meanings.

Varje generation människor i ett specifikt samhälle kan bygga vidare på det som generationerna före lärde sig; i motsats till det finns det bland våra fantastiska apkusiner inte mycket till kulturellt arv och när det gäller de flesta andra organismer inget alls.

Self-regarding considerations can be as universalizable as other-regarding considerations: we owe things to ourselves as well to others

Det behöver knappast sägas att Marx tanke med en grundläggande indelning i två klasser utelämnade ett stort antal människor. ... Marx föddes i en tysk-judisk medelklassfamilj i Preussen. ... Var passade Marx själv in?

Att vara expert på de religiösa texterna innebär att man vet precis vilka stycken man ska läsa och vilka man ska hoppa över .

Many historians have concluded that one reason for the increasingly negative view of the Negro through the later eighteenth century was the need to salve the consciences of those who trafficked in and exploited enslaved men and women. As Grégoire put it, bleakly but bluntly, "People have slandered Negroes, first in order to get the right to enslave them, and then to justify themselves for having enslaved them. . . ."14

most people would have multifarious possible rewarding lives, if we made a world that respected a life well lived: a life in which a person gave others their due, had rewarding relationships with family, friends, and fellow citizens, and pursued projects they had elected with passion and purpose.

Jag hoppas starta samtal, inte avsluta dem.

Men människor kan tycka att en gemensam härkomst har betydelse ... utan att vilja leva under en gemensam regering. Sionism är bara ett tänkbart sätt att vara jude på. Det är därför som det finns nationaliteter utan nationalstater.

Vi antar att i varje identitets kärna finns något slags djupliggande likhet som binder samman de människor som delar den identiteten. Jag menar att detta inte är sant, och det upprepar jag om och om igen.

The story of sacred texts has always been the story of their readers: of shifting and often clashing interpretations.

Each novel is a message in a bottle cast into the great ocean of literature from somewhere else.

with religious denominations conceived of as a species of ethnic group).

The boundary of your state is not the boundary of your moral concern.

Nations matter morally, when they do, as things desires by autonomous agents whose autonomous desires we ought to acknowledge and take account of, even if we cannot always accede to them. States, on the other hand, matter morally intrinsically. They matter not because people care about them, but because they regulate our lives through forces of coercion that will always require moral justification.

Being deluged with trolley problems is one of the professional hazards of modern moral philosophy.

I Nya Testamentet finns till exempel liknelsen om den barmhärtige samariern. ... Hur kan vi tillämpa den principen i våra stressiga liv på 2000-talet? Innebär det att var och en av oss borde ta hand om en familj med syriska flyktingar?

In life, the challenge is not so much to figure out how best to play the game; the challenge is to figure out what game you're playing

Cultures are made of continuities and changes, and the identity of a society can survive through these changes. Societies without change aren't authentic; they're just dead